För vissa människor kan det tyckas att bostadsrättsföreningen och samhället inte skiljer sig särskilt mycket från varandra. Men i verkligheten är deras rättsliga status och specifika för deras verksamhet helt annorlunda. Nedan kommer vi att påpeka de viktigaste likheterna och skillnaderna att tänka på.
Rättslig status
Ett bostadsrättsförening är en ekonomisk enhet med juridisk person. Den specifika verksamheten baseras på bestämmelserna i lagen om bostadsrättsföreningar och på principerna i kooperativ rätt. Medlemmar i ett kooperativ har ett kooperativ, äganderätt till fastigheter eller ett kooperativ, hyresgästens rätt till fastigheter.
I sin tur är en bostadsgemenskap en sammanslutning av invånare som inte har någon juridisk personlighet och inte är en ekonomisk enhet. Varje person som har äganderätten till lokalerna kan vara medlem i samhället.
Några ord om bostadsrättsföreningar
Statistiska data visar att det finns cirka 3 500 bostadskooperativ i Polen. Det kan finnas så många som 13 miljoner ägare av lokaler med kooperativa rättigheter. Vi kan därför räkna om att det genomsnittliga antalet medlemmar i ett enda kooperativ ofta överstiger 4000. Detta är en mycket hög ränta.
Det är dock värt att notera att enbart det faktum att ha lokaler med kooperativa rättigheter inte omedelbart innebär att dess ägare blir medlem i kooperativet. Medlemskapsprocessen är mer komplicerad och kräver en registreringsavgif.webpt. Dess värde får inte överstiga den lägsta nationella lönen. Det är inträdesavgif.webpten som orsakar den största motviljan bland invånarna. Många av dem bestämmer sig för att inte bli medlem i ett bostadsrättsförening. Avgif.webpten är ganska tveksam och avskräcker effektivt de flesta invånare. Sådana personer har de facto inget inflytande över styrelsens verksamhet, de kan inte delta i möten eller ta emot bokslut. Detta kan leda till många oegentligheter i organisationsstrukturen. Det är inte konstigt då att många stora bostadskooperativ har utvecklat ett tvivelaktigt rykte bland sina invånare.
När man analyserar bostadskooperativets verksamhet är det också värt att bedöma sina medlemmars beslutsmöjligheter. Varje medlem i kooperativet har rösträtt, och rösterna för alla som samlats vid mötet är lika. Så låt oss anta att 300 personer regelbundet deltar i mötet. En enda röst kommer inte att ha för mycket kraft i det här fallet.
Och hur är läget i bostadssamhällen?
En bostadsrättsförening är en sammanslutning av boende i ett givet kvarter / gods. Dess medlemmar har full äganderätt. En bostadsrättsförening behöver inte ha påtvingade organisatoriska enheter eller anställa ordförande (som är fallet med kooperativ). Det är invånarna som bestämmer reglerna för dess funktion. Dessutom kan en medlem i en bostadsgemenskap vara vilken person som helst som har rätt till lägenheten. Det finns inga registreringsavgif.webpter att betala, och möten i samhället är öppna för alla. Detta innebär att efter att ha köpt en fastighet kan vi omedelbart bli medlem i samhället och ha en verklig inverkan på dess verksamhet.
I samhället har varje invånare rösträtt. Värdet mäts dock med värdet på de lokaler som ägs (vanligtvis mätt i area). En invånare som betalar mer skatt kommer att ha en större rätt att bestämma om samhällets verksamhet.
Det finns inga riktlinjer för det maximala antalet medlemmar i en bostadsrätt. Vanligtvis är det dock högst flera dussin eller flera hundra personer. Bostadsrättsföreningen är mycket mindre än bostadsrättsföreningen. Dess medlemmar bryr sig i princip om sina egna intressen och det allmänna bästa. Färre medlemmar förbättrar samhällets funktion. För den boende är det en mycket mer gynnsam situation, vilket ger fler verkliga rättigheter att fatta beslut (t.ex. att välja ett renoveringsföretag).
Maktstrukturen i kooperativ och bostadssamhällen
Som vi nämnde tidigare har bostadsrättsföreningen en klart påtvingad organisationsstruktur. Kooperativet leds av tillsynsnämnden. Medlemmarna i rådet väljs på kooperativets bolagsstämma. Intressant nog kan de bara identifieras av en handfull medlemmar som kommer att dyka upp på mötet. Medlemskap i rådet är naturligtvis förknippat med ekonomiska belöningar som täcks av kooperativa fonder. En av tillsynsnämndens uppgif.webpter är att välja styrelsen, som blir nästa beslutsfattande enhet.
Bostadsgemenskapshantering är mycket lättare. Samhället behöver inte ha en tillsynsnämnd som behöver finansieras. Det räcker med att välja ut styrelseledamöterna. I samhället har alla rösträtt. Den viktigaste omröstningen går till dem som betalar den största hyran. Medlemmarna i samhället äger lägenheterna som de förvaltar. De bryr sig om det gemensamma bästa och delar ansvar för sina beslut. Dessutom behöver de inte täcka ersättningen till förvaltningsrådet. Att begränsa den högt betalda organisationsstrukturen säkerställer bättre hantering av finansiella resurser.
Specificiteten hos den skapade dokumentationen och uppgörelserna är också en stor skillnad. Som regel introducerar bostadsrättsföreningen ganska enkla uppgörelser som är tydliga för varje medlem. När det gäller kooperativ är dokumentationen mycket mer invecklad.
Hyra - vem ska betala mer?
Bostadskooperativ anställer sina anställda (presidenter och administrativ personal). Följaktligen är deras driftskostnader ganska höga. Därför kan hyran som fastställs i bostadsföreningar till och med vara hälften av det belopp som fastställts av samhällen. Gemenskapsstyrelsen övervakas ständigt av medlemmarna / ägarna till fastigheten. Detta leder till en effektivare hantering av den gemensamma ekonomin. Som ett resultat förblir hyran i många samhällen på en attraktiv nivå. Det finns dock fall där det är de boende i samhället som betalar den högre hyran.
Renoveringar
Bostadsrättsföreningen väljer gemensamt ut företag som ska genomföra renoveringen. Tack vare detta kan invånarna ange de erbjudanden som de anser är de mest fördelaktiga. Dessa typer av erbjudanden kan samlas in till exempel på denna länk. Det mindre samhället kan snabbt upptäcka delar av byggnaden som behöver renoveras. Som regel leder detta till regelbunden borttagning av alla fel i den gemensamma delen.
När det gäller ett bostadsrättsförening är saken mer komplicerad. Valet av ett renoveringsföretag är upp till styrelsen, vars medlemmar inte behöver bo i området. Motståndare till bostadskooperativ framhåller ofta att styrelserna kan välja konkurrenskraftiga erbjudanden. Som ett resultat blir renoveringskostnaderna högre och reparationsfrekvensen minskar.
Den viktigaste skillnaden - frågan om fastighetsskydd
Medlemmarna i samhället äger lägenheter med full äganderätt. Detta innebär att bostadsrättsföreningen inte kan ådra sig några skyldigheter för byggnaden utan dess invånares medgivande. Frågan om möjliga lån måste meddelas tydligt och varje hyresvärd måste ge sitt skriftliga samtycke.
När det gäller kooperativ är det inte så enkelt längre. Medlemmar i kooperativet äger fastigheter med kooperativ hyresrätt eller andelsrätt. Därför är deras äganderätt ofullständiga. En bostadsrättsförening kan ålägga sig själv vissa ekonomiska bördor (t.ex. ett lån) utan de boendes samtycke.
Frågan blir mycket komplicerad när kooperativet inte kan betala av sina skulder och förklarar konkurs (och det är inte ovanligt nuförtiden). Efter konkursförklaringen blir kooperativa rättigheter till lokalerna en del av konkursförmögenheten. Denna situation är särskilt ogynnsam för personer som bara har hyresgästrätt till fastigheter. Konkurs hos ett kooperativ kan resultera i förlust av rättigheter till lokalerna för dem.
Människor som äger fastigheter med kooperativ fastighetsrätt har det lite bättre. De kan ansöka om separat ägande (fullt ägande). Förfarandet är dock ganska komplicerat. Kom ihåg att endast ägare till lokaler med full äganderätt inte får belastas på något sätt för kooperativets skulder.
